onsdag 19 mars 2014

Förbundsstyrelsen 2014 är igång!

När man är ny på ett ställe får man passa på att hälsa både sig själv och alla andra välkomna. Så välkommen till Ordförandebloggen 2014. Jag som skriver heter Caroline och är styrelseledamot i Förbundet Unga Forskares Förbundsstyrelse 2014 tillsammans med David, Tove, Olle, Jenny, Aleksandra, Caspian och vår ordförande Diana. I styrelsen har jag bland annat rollen som Informationsansvarig och har då även ansvar för just den här bloggen.
Tanken är att ni som läser ska få en inblick i hur det är att sitta i förbundsstyrelsen och för att ha koll på vad det är vi gör.

Vi har nyligen haft vår första arbetshelg (efter vår första möteshelg i januari) på Förbundet Unga Forskares kansli i Stockholm. Det som skiljer arbetshelger från möteshelger är att vi har styrelsemöte på just möteshelgen och inte på arbetshelgerna, annars är de till upplägget rätt lika. Vi håller i massor med pass för varandra, för att utbilda, informera, väcka tankar och starta diskussioner. I helgen hade vi till exempel pass om vårt juridiska ansvar, vår arbetsplan och startade upp tre stycken utredningar för frågor väckta av våra medlemmar på Riksstämman. Vi har även teambuildingpass som går ut på att vi ska lära känna varandra och ha det lite trevligt och roligt efter allt arbete. På arbetshelgen gick vi iväg och bowlade vilket ledde till ett äventyr dagen efter för mig eftersom någon hade råkat ta mina skor. Jag fick traska tillbaks till kansliet i ett par väldigt häftiga bowlingskor som sedan fick bo på kansliet tills mina skor kommit tillbaka (efter en hetsig färd för mig och Aleksandra in till centrum för att köpa nya skor). Mycket fram-och-tillbaka-åkande blev det för mig, men jag vet inte om vi kunde haft en bättre teambuilding-övning med problemlösning och ”kris”-situationer. Dessutom blev det en rätt rolig grej av det och någonting jag sent kommer glömma.
Så kan det gå på en arbetshelg med FS!

Förutom utredningarna arbetar vi mycket med hur vi ska nå ut till både våra medlemmar, vår målgrupp och till övriga omvärlden. Vi har i nuläget kontakt med förbundets verksamheter Gnistan och Utställningen som styrelsen kommer att gästa och vi planerar inför Almedalen – efter fjolårets succé – och bollar med möjliga framtida samarbetspartners och event. Det finns mycket spännande på gång i förbundet just nu och vi i styrelsen försöker därför engagera oss så mycket som möjligt. För vad är vi utan våra verksamheter och projekt egentligen?

Än så länge kan jag säga att styrelseuppdraget har varit mycket mer intressant än vad jag trodde när jag gick in i det. Mina tidigare erfarenheter har varit från orkesterföreningar där besluten mest handlat om vart och när konserter ska äga rum. I jämförelse med FUFs styrelseuppdrag ser det då som minst sagt enformigt ut. Jag kan medge att jag gick in med känslan att jag skulle ”learn by doing” eftersom allting kändes väldigt nytt och främmande för mig. När all formalia och alla dokument dök upp blev jag först lite rädd om hur jag skulle kunna hålla reda på allting, jag som aldrig tidigare använt Goodle Drive eller TeamSpeak. Men det visade sig att det svåra i uppdraget inte är uppdraget i sig för mig, det är att veta när man ska sluta. Hur länge och djupt ingående kan man dyka? Hur mycket kan man och vill man utveckla och föra framåt? Det är alltid en svår fråga för mig, hur mycket kan man ta på sig och utföra?
Då kan man vara väldigt tacksam för att man har en hel grupp smarta och hjälpsamma personer med olika erfarenheter och tankar bredvid sig, som kan dela med sig om sitt, ge råd, hjälpa och framförallt som en kan samarbeta med.
Det är nog den lärdomen jag tagit med mig starkast efter min hittills tre månader långa mandatperiod, att jag inte behöver göra allt själv. Jag kan lita på andra och arbeta tillsammans med dem för att nå ett gemensamt mål, och det kommer säkerligen gå mycket snabbare och vara mycket roligare och mer lönsamt på köpet!

Det är inte projektarbetet/gymnasiearbetet där man själv ska prestera och arbeta fram den bästa rapporten själv, det är en gemensam ansträngning för att nå vårt gemensamma mål som just råkar finnas i Unga Forskares policy – att skapa förutsättningar för unga att utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik.